…innerst inne. Innerst inne lärde du aldrig känna honom och inte ens han själv kände sig själv så där som man kanske skulle kunna ha förväntat sig att han borde ha gjort. Särskilt med tanke på att det var just han som var den personen man lätt tänker på vid omnämnandet av hans namn och person.

Bara för att du tror dig veta vem du är så känner du inte till allt om dig själv. Om du inte gör det själv, vem skall då väl kunna göra det? Dina vänner och din familj vet en del om dig som du inte vet själv och du tycker dig veta en del om dem som de kanske inte vet om sig själva.

En av orsakerna till att du inte känner dig själv utan och innan är att du inte kan veta exakt hur du kommer att reagera i varje möjlig situation du kan hamna inför där ute i verkligheten. Det får du veta först om situationen involverar dig och varje situation och tillfälle är en ny och fräsch upplevelse hur mycket du än kan tycka dig känna igen den från ett liknande tillfälle någon gång förut.

Man kan undra varför man skall börja tänka på en människa som varit död så länge. Men det finns åtskilliga människor som rätt som det är säger saker som ’Om Beethoven levt idag så skulle han ha varit flera hundra år gammal’.
Vilket naturligtvis bara är fånigt.

Men om man tänker på någon som dött inte alltför länge sedan så skulle den personen kunnat leva än idag och så går det som ett sus när de som lyssnar på det snacket hör det eller de namn som man förknippar med storhet och kändisskap. Ja, du kan ju själv tänka dig en hel rad sådana människor. Men även om du gör det så kan du inte precis säga att du kände dem. Du känner ju inte ens dig själv fullt ut.