Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Oron

Det bor en jagad skugga i mitt hjärta
rusar fram som nattmolnen
som skyndar sig att skymma månskäran
Den för med sig blodet
som i en rusande rasande fart
fraktar adrenalinet runt
och ut i min lekamen



Vad är du rädd för?
Jag vet inte?
Vem tror du kan skada dig?
Jag själv.



Att andas djupt hjälper inte
det ger bara mer syre åt elden
som brinner där inne


Fri vers av Lindalou
Läst 202 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-05-25 20:58



Bookmark and Share

    Tea Alex
Under många år var jag väldigt orolig och åt lugnande mediciner, ganska höga doser. Ibland hjälpte medicinerna bättre, ibland knappt alls. Det bästa jag visste var sobril, men jag förstod att jag skulle bli beroende så jag tvingade mig att inte äta dem. Oro och ångest kan nästan göra så att man känner sig som ett djur.

Jag märker att jag skriver väldigt mkt kommentarer ikväll, och dina texter tilltalar mig som vanligt så det har blivit att jag har skrivit rätt många på din sida. Du skriver levande och äkta och jag blir berörd. Tack. :)
2010-06-09

  Anna*
Existentiell ångest är förtärande.
Jobbigt och texten förmedlar det tydligt
2010-05-26

    Max Poisé
Tänker osökt på tvångstankar som accelererar. Inga sköna bilder fick jag, och det var nog också din mening förmodar jag!
2010-05-25
  > Nästa text
< Föregående

Lindalou
Lindalou