Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Speglar faran och ödsligheten

Dom själar som har stängt om sig,
som har tyngder på sina axlar,
som tynger medmänniskorna
krymper dem och stjäl deras kraft

Dom som behöver...som tittar
på dej med vädjande ögon

speglar faran och speglar ödsligheten

som droppar ner över oss
när vi spelar lycklighet

när vi bara vill be, yla våra böner

-Älska mig bara utan förbehåll
trots alla mina böjda nackar
och kutiga ryggar, ja för

de är flera, en för
varje dag i mitt liv

visa mig mer

så ska jag jublande sjunga

- Hallelujah
stegrande sånger som lyfter kyrktaket

det är då jag minst vill störas
av vädjande ögon som visar
att de behöver min vänskap

som en spegel av
min egen ofullkomlighet




Fri vers av Ingela Svenson VIP
Läst 213 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-07-06 23:13



Bookmark and Share


  Gawain VIP
Både bilden och texten skapar för mig här något av en högst intim, sekluderad värld full av känsla. Otroligt stark text.
2010-07-07

  Catharina Edin VIP
Mycket intressant text!
Diktjaget vill inte ha vänner som är som hon, eller?
Lite av en bön detta samtidigt. Verkligt snyggt formulerat.
2010-07-06
  > Nästa text
< Föregående

Ingela Svenson
Ingela Svenson VIP