min kraft har lämnat mig
ut genom mina ögon

ty jag öppnade dem och såg världen

genom konvexa linser såg jag
gryningsljuset skimra över det
som är statt i sönderfall

ändå var fåglar, fjärilar och blommor
skönare än de nånsin varit

annat var rökpelare på avstånd
skogsbränder omgärdade kokande sjöar

tre blåbär såg jag, knappt mogna

fiskgjusen i cirklar, varningsropen
fångade den sista laxen

vi hade byggt våra vindskydd
av fallna kaukasiska granar

lagt över oss de täta ruskorna
en sorts trygghet, den yttersta