Jag saknar dig
så det gör ont
saknar blicken
jag får när du öppnar
din dörr
din lukt
den som inte längre finns kvar
på mina kläder
på min hud
din tunga som förenas
med min
den överjordiska känslan
som sprider sig i kroppen
den som säger:
vill ha mer av dig
Vill kyssa dina ljumskar
se dig njuta
känna hela dig
i mig
vara ett med kärleken
och livet

Var gör man av en sådan
saknad?
I en av skrivbordslådorna?
I en dikt du aldrig får läsa?
I ett skrik rakt ut i rymden?