En ensam varg blickar upp mot månen
Och vandrar längs en stig
I den stilla natten
Vargen ser katten
På andra sidan
De möts mitt i en korsväg
Sedan hamnar de på villovägar
Djupt i det blå
Finner de sin vrå
De flyger ner
Och när detta sker
Känns det som att fler
Stannar och ser
Då de skymmer månens ljus
hörs det ett sus
Och det enda som finns kvar är en tyst liten mus