Den som förnekar sin egen själ
alltför länge förtvinar, utarmas
och dör sakta i sina egna armar

med denna upptäckt
sluter jag mina ögon

nár svetten rinner ner för
mina osmekta panna

stilla saktar jag ner
rotiationen runt egen axel
och ställer ner fötterna pa
det svala marmorgolvet

upphör för ett ögonblick att andas

drar sa ett andetag, i förvissning

inhalera angorna ur svavelkällan
värme fältet sagor och dimmor
som blandats till drömmar av varm is

sluter mina ögon
för denna afton