Vid världens ände sitter hon
dinglar med benen
funderar på att hoppa
men vart hamnar hon då?
Med oceaner i ryggen
och solen i ögonen
sitter hon kvar
under himmel så blå

Man kan ju falla fritt
för alltid
eller
kanske det tar stopp
men en sak är säker
hon når aldrig mer hit opp

Världens ände är så stor och bred och platt och ödsligt tom
men ibland är även det bättre än det håll hon en gång ifrån kom