Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag vandrade

jag vandrade i världen
Jag vandrade i andarnas värld
jag vandrade i andra dimensioner
jag vandrade i alternativa världar
jag vandrade i parallella världar
jag vandrade i det okända
jag vandrade i det kända
jag vandrade i verkligheten
jag vandrade i overkligheten
jag vandrade i förnuftet
jag vandrade i galenskapen
jag vandrade i kaoset
jag vandrade i ordningen
jag vandrade i religionerna
jag vandrade i filosofierna
jag vandrade i cyber space
jag vandrade i ateismen
jag vandrade i drömmar
jag vandrade i fantasin

jag vandrade i sagorna

jag krossade dom som tryckte ner oss och våran kärlek och lycka

jag vandrade hem

äntligen skulle vi få vara ifred och få uppleva lyckan denna gången

helt och fullt
min kära

blodet rann från dom krossade tänderna från ett sagotroll som fastnat i min strids yxas skaft vid min slutstrid i sagovärlden den sista att hindra vår kärlek

mina tankarna var plötsligt förunderligt fridfulla där jag gick på min väg

plötsligt mindes jag inte vart jag varit

det fanns bara en munter glädje

och dej så klart , dej som dom alltid skilt mej från liv efter liv

men nu är dom döda

och vi kommer aldrig skiljas igen från våran lycka

min yxa slog tungt mot marken när jag släppte den vid dörren

den öppnades och där var du med ditt flätade långa hår

du skrattade och slog armarna om mej

och ropade i glädje över att jag var hos dej igen

för alltid denna gången

jag var hemma




Fri vers av Vildkärlek
Läst 677 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-08-15 10:13



Bookmark and Share


  Qvinn n'Lion
så finns till sist bara kärleken kvar allt annat smular sönder, vittrar bort och bleknar vid sidan av kärleken. Tack för en sagolik dikt :)
2010-11-18

  Anna*
Underbart skaldat om kärlekens styrka, uthållighet och slutligen, värme ♥
2010-08-15

  aol
starkt vacker skrift
2010-08-15
  > Nästa text
< Föregående

Vildkärlek
Vildkärlek