jag såg ditt namn i tidningen häromdagen,
det stod att du äntligen hade nått fram till ditt mål.

jag slängde tidningen,
orkade inte läsa om alla din lycka.

gick hem till min lilla lägenhet,
tryckte ner mig i min slitna fåtölj och fällde en tår eller två.

tänkte på skoltiden,
då vi sa att vi skulle komma upp till stjärnorna tillsammans,
du & jag mot resten av världen.

vi hade massor med idéer,
jag har fortfarande kvar det blå blocket där vi skrev ner alla planer,
blocket ligger under diskhon och trängs med dammråttorna.

för tio år sedan skulle vi besegra världen,
men det blev inte så.

för tio år sedan så svor vi evig vänskap,
men löftet bröts fem år senare.

för tio år sedan hade jag offrat mitt liv för dig,
nu när du har svikit mig och tagit åt dig äran för alla våra idéer så hade jag inte offrat en ostmacka.