Vått ängsgräs mot smala ben
Frysningar över blek, skör hud
Andas dimrök ur mun
Blänket i mörka ögon visar vart sorgen bor
Oron i magen värker sår
Hon sträcker så armarna mot himlen
mot månen

Åh, hör min bön
Ge mig frid, styrka och kraft
Ge min längtan ett klart mål,
en rak stig att följa
och du ska få mina tårar som belöning
då jag ej behöver dem mer

Och gläntan fylls med ljus
virvlande, svirlande girlanger av silver
strömmar ner över henne
smeker hennes kropp, lindar in
skyddar
Månens ljus fäller av mot hennes hår och hud
letar sig in ända in i själens mörkaste skrymslen

Blundar, andas så lätt
känner kraften spira inombords
Som en varm sträng sprider den sig
med blodet runt i kroppen
och när hon åter öppnar ögonen
är hon inte längre rädd