Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
den här texten jobbade jag om och om hur många gånger som helst, från början skulle den vara rå, men jag mjukade upp den aningen. Någon sa till mig något i stil med "Du kan flippa, inte nu, nu är du lugn"


du är lugn i kväll

Det finns en längtan i uppvaknandet
Och jag vet det är en känsla snarast som väcker saknandet
Som sedan fylls med uppgivenhet som jag njuter av
Och jag antar att jag är känslornas slav

Hon sa: ”om du flippar vill jag inte vara i närheten, men du är lugn i kväll”
Jag bara nickade och tog till mig det, sanningen behöver inte mötas med gnäll
Jag är nöjd som det är svarade jag och rökte och tog det för vad det var
Fullt medveten om att trovärdiga teorier och konstaterande inte behöver svar

Och du och jag är ingenting och det borde vara så
Och kanske jag ändå trots allt för en sekund önskar att man vore två
Men förnuft och realism har ingen plats här i tystnadens sista timma
Jag ser droppar sväva i luften i solens sken, det blir dimma

Hon sa: ”det finns en gräns, när du väl flippar, då… men nu är du i balans”
Och jag visste vad hon prata om, det där ska aldrig få en chans
Jag visste vad det var hon menade, och jag såg ingen lögn i det
Någonstans inom mig kände jag lugn i att hon antagligen hade rätt

Nu i natt kom ett meddelande: ”när du vaknar är det höst”
Och jag tror nog att jag kan sprida värme i ditt bröst
Och då ska man förälska sig för man behöver all värme av det slaget
För vi behöver alla lite mer ljus nu när mörkret börjar ta övertaget

Hon sa: ”att om du flippar då flippar du som fan, men du är lugn nu”
Hon fortsatte: ”det finns en kärna som håller, och därför vet jag att du inte faller i tu”
Jag lyssnade till hennes ord, fortsatte röka och det kändes som jag hittat en vän
Det fanns en sanning i det, och jag såg den och lugnet kom sen

Nu finns inget mer än det som faktiskt finns kvar nu när evigheten precis ska börja
En kopp kaffe och så musik som jag inte hört på länge, trasiga jeans och en sliten tröja
Det är så jag skulle klä mig för dig så du skulle känna dig som hemma så du kan slappna av
För jag kommer från ett annat land, här finns bara berg och skog, bergslagen saknar hav

Hon sa: ”jag vet vad som finns, du kan flippa men du är lugn det ser jag
Men man ska nog tänka över ens impulsivaste och perversaste förslag
För skulle du acceptera dem så kan hela helvetet bryta lös”
Jag kände mig nöjd med att hon såg helheten, hon såg sanningen utan att jag blev nervös

Jag är ensam denna morgon med och jag försöker låta livet hända, bara låta det ske
Visst har jag önskningar, men jag har inga krav, men vill du så ska jag ge
Ja har du önskemål så vill jag gärna tjäna dig, göra vad jag kan för att uppfylla dem
Jag dricker kaffe och jag ser himlen, det är den plats som jag kallar ”hem”

Hon sa : ”Jag vet Jag vet vem du är, och jag vet vem du blir om du flippar men du är lugn nu
Men andra fattar inte, och dom utmanar och det ger du dem aldrig något för, inte du
Du vet var gränsen går, den har du aldrig gått över
Att du skulle flippa var vore det sista du och världen behöver”

Så jag antar att även jag gjorde mitt val tillslut
Och nu börjar jag känna igen, nu kan jag plötsligt sova ut
Och när jag vaknar, vaknar jag till liv
Och jag finns bara nu, så varför grubbla över hypotetiska alternativ?




Fri vers av PPQ
Läst 377 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-09-05 21:33



Bookmark and Share


  Catharina Edin VIP
Vackert skrivet, och med stor självinsikt. Gillar det upprepande inslaget.
2010-09-06

  Suzy med punkterna
Mycket väl skriven...
2010-09-06

  SagaArt VIP
Applåderar - snyggt! Mycket bra.
2010-09-05
  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ