Morgonen är så vacker i dagg och färger, tyst.

Precis som du, inlindad i täckets silke.


Livet är fult, men du är fager ...

Tänker jag när det gryr mot dagen.



Ljuvligt är morgonens sömn, en andning så öm ...


Morgonen är nu grå.

Grå av skugga och damm.


Försvann du från ett lejon till lamm.


Det ända som finns kvar är ett täcke av halm.



Men bilden av ditt hår över hela kudden.

Den finns kvar.


Jag kysser dagen.