Jag har varit på flykt
Med andan i halsen fick jag ge upp allt
allt
Jag har sovit i kalla klippskrevor i de höga bergen
där snöns inträde gjorde luften rå
Jag har sovit under träd
tillsammans med djur som ätit på min kropp
medan jag sett lyktorna som letat
Hört deras andetag men tvingats kväva mina egna

Jag har gått på smala stigar som blivit hala utav det strilande regnet
och inte vetat vart jag var på väg
Utan mat, utan vatten
men med mitt hopp som ledljus
En resa så tung och svår att hur jag än försöker förklara
kan du aldrig förstå.

Det sägs att jag har förlorat alla jag älskar
men det är inte sant.
Jag bär dem med mig i mitt hjärta
varje dag, livet ut.