Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stanna hos mig

Det börjar som en liten, liten rosenknopp i din hjälplösa kropp. Innan du hinner blinka slår knoppen ut till en stor, vacker ros. Färgen är obestämd, men dess verkan fungerar precis lika effektivt som den hoppats på. Skälkens taggar nålar sig fast inuti din kropp. En, efter en, efter en. De tar sig djupare och djupare in, och bryter ner dig. Sakta men säkert.
Du inser snart att det här inte är en vanlig ros, utan en mycket mer bestämd och smärtsam en.
Cancer.




Fri vers av Emelie Gustavsson
Läst 457 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-09-26 11:51



Bookmark and Share


  Msann
Riktigt stark dikt!
2010-09-26
  > Nästa text
< Föregående

Emelie Gustavsson
Emelie Gustavsson