Jag hade en värld i mitt huvud förut.
Fläckvis vältrampade stigar genom skog,
över berg och ner i dalar.
Bitar från verkligheter
ihopknutet till en ständigt föränderlig helhet.
När jag blundade kunde jag höra ugglors hoande,
vattnets porlande eller vargens nästan ohörbara jakt
genom undervegetationen
om jag så ville lyssna.

Ingenting var sant där då,
men ingenting var mer lögn än att tala till en måne som vägrar svara.

Det fanns aldrig människor i mina fantasier…

Inte ens jag var där…

/