Känner frosten sprida sig i mej... Du har en än gång svärtat mitt sinne!
Med mitt djupa minne. Med dina kalla ord
Med dina sårande handlingar...


Du var min far.

Du lämnade oss här med ett tungt förflutet att bära.
Med handlingar som ej går att försvara.
Och ett sinne fullt Med hat och iskall förvirring!


Fumlar runt med farligt sinne, som kan stinga till i dit minne.


Tänker på dej och undrar hur du sitter på molnen oh surrar...
Formlös, tveklöst tvivel virrvlar runt i mig!!


Du var min far!

Jag kan ej förnimma hur du mitt sinne kunde förvirra.
En tokes dotter som försöker att simma.
Som kämpar in i dimman.
Som din själ ej kunde förnimma.


Hör dina spökliga ord och ser gubben på gatan som har dej till like...
I det mörka ska du mig sina in i det gåtfull stigar
som mina tankar alltid vill finna!!!


Kan ej försvinna måste alltid dej finna
Dö ej levande varelse vara så jag kan bara försvara det lilla.
Min lilla... syster du försöka övervinna.. Men ditt hat ej kunde förinta
för hennes hjärta var START som en HJÄLTINNAS!!


Tusen fjordar för henne skulle rinna!!
Jorden spinna för hennes hjältinna..


Mitt hjärta skulle komma att brinna!!
Och mitt sinnesro skulle försvinna!


Du var min FAR!!



By: Carollina Arroyo