jag vilade ett tag
ville slippa fruktan
sen kastade bort ödet
som var snodd från någonn annan
vart hade den fallit
jag söker den och ler
solen med röd huvud
vill plötsligt klättra ner

jag talade tystare
allt har ett viss ordning
jag som var svaret nu
med helt ogillat kodning
rösten och handen
skakar ännu mer
solen menar allvar, hon ska klättra ner

morgonen kommer
och samlar alla blommor
hon ger den till de som
bor på bergen där
före vinterns tyshet
dom tappar lite mer
jag tänder dessa gåvor
För att DEN har klättrat ner.