några steg ifrån mitt bor en man
han tar ofta snedsteg och har trasiga kläder

han talar för döva öron, vidgar rum av yvig arm 
och kramar hårt de ord om hans liv 
jag har sett hans blanka ögon
och jag har hört ljud bakom min vägg

nära mig sover en man
lite självförvållat ensam
men bara till en viss del
då vi vänder vid hans steg

då tanken väcks blundar öron
för ingen vill lyssna
och visst är han satt för nära inpå
då lukter sprids

men under distans värnar vi
om honom på sätt och vis
då vi samlar in statlig kollekt 
så han slipper bli vräkt


några steg ifrån mitt dog en man
i dag leder den dörren in
under bytt namn