Samlar alla mina ägodelar
runt omkring mig, i små högar
en sluten cirkel av förströstan

önskar mig att tomheten ska fyllas
samlar jag fler och fler, mer och mer

över allt häller jag min längtan
i det röda vinet, tjockt
så gör jag, jag ber, till er
som är människor

vänd inte ryggen till

mina händer plockar bland
klänningarna, keramikvaserna
små figugriner, alla mina reseminnnen
och de vackra sidensjalarna

bygger mig ett hem för vilsenheten
där värmen går i vågor till skydd
mot kylan som bor i väggarna

därifrån ser jag aldrig änglarna
som svävar i vitt bland dimsjoken
ellerde svartvingade fåglarna när de
seglar över dimmstäderna som
passerar förbi utanför mitt fönster

slotten däruppe på kullarna
som jag aldrig når fram till
sköljer sitt vemod över mig
när stormarna slår upp vågor

bygger den trygghet av vatten