Ja, jag vet att jag åter
skjutit mig i foten

tänker stillnad i skuggan av mitt
ödemättade misstag att det är

bättre med ett skott i foten
än ingen handling alls occh
feg har jag aldrig varit
möjligen något baktung

också halt som en anka

i spegeln syns en oändlighet
och jag dyker nu, huvet först

Måhända bottnar jag
där oändligheten slutar