så sa han
så sa hon
så sa dom

vi bråkade väl ibland, han och jag

han slog
jag slog
han slog
såhär. - vi viftade med händerna
han och jag
det var inte hårt
inte alls
det var inte misshandel alls
för det gjorde inte ont
inte ont alls
om det gjorde ont
skulle det gjort ondare än så

hon kallade honom fula ord
(han kallade henne djävla hora
men det sa hon inom parentes)

handgripligheter, verbala angrepp
och hon skriker
högre och högre

för då kommer Gud
och Jesus och den helige ande
och ibland kommer störningsjouren
Jesus himself, Allah och hans profet

och säger åt kvinnan
att finna sig i sin lott
ty detta är det liv hon har
att bära

men där sviker mig mitt minne
liksom hennes minne sviker henne

när världen rämnar och faller
ner i sprickan och slukar sig själv

sedan finns ingen smärta
det vet hon och längtar

med sin nacke böjd
under evighetens ok
till tonerna av

Albinonis adadgio

när detta äntligen är över
skall vi gå ut med ryggarna fria
och lätta, fjäderlätta steg

skall vi äntligen sluta upp med
att uppsåtligen dräpa varandra
då världen delats upp mellan sina
olika skapare, de som skapade
världens män och de som skapade
världens kvinnor
tilll en mycket ringa kostnad

de betalade endast för
helgdagsutdelningen

och drömmarna tunnades ut
till rökringar, löstes upp och

försvann