Det var vid foten
av berget allt började
där stod de allesamman

de om väntade på
att evigheten skulle
ta sin början


gråterskor, vinnlade sig
om att gråta storsint
öppnade sina ögon
till floder, så som de
lärt sig att göra

de tjockhudade männen
hulkande av återhållen sorg
män som odlat sin styrka
att aldrig visa svaghet

de gamla kvinnorna
som lämnats att dö utan
förbarmande, männen
med skrumpnade kroppar

kantstötta existenser
vilsekomna varelser
sökande efter en tross
att göra fast sina skepp

-Visa oss vägen till evigheten
sade de alla med en mun

och berget rämnade

så började den stora
kollapsen