Det stod någon där, på andra sidan floden;
Ja, just där pilarna fäller sina bittra tårar;
Där gräset sticker hål på vattnet – sårar,
En obarmhärtig likgiltighet trogen.

Det stod någon där, mellan trädens uppgivna grenar;
Under skynken av grågröna löv och sorgen
Från en outtalad längtan lämnad; i borgen
Byggd för ensamhet, med spruckna stenar.

Det stod någon där, och såg sin spegelbild slitas itu
Av forsen; där grågröna tårar hastigt förs bort.
Där virvlande tomhet förintar – ett ögonblick kort;
I drömska slöjor från gråtande pilträd stod du.