Ensam är natten med mig.

Tiden är som vita lakan…
som alltet, en tomhet är.

Ensam... naken och blek
stod jag där i silverpölen.

Ensam blottad... leendet jag
en gång hade, det har nu
försvunnit… nu endast aska
i min blick... i mitt hår.

Naken... öppen och blodröd,
ligger jag naken... död.
© Niklas Holmgren