Blodförlust och tomma
mjölkförpackningar
kastade från relingen
av det sjunkande skeppet

flyter iland nånstans
på en skräpig strand

i mellersta Halland

bland skränande måsar
och bråkiga kråkor

letar skatter bland tången

med kikare och i vadarstövlar
står de sista fågelskådarna
ivrigt kryssande den sista
vilseflugna rara arten

djupare och sunkigare
sjunkande till midjan
snart syns de inte mer

bara kikarens sikte som blänke

från skeppet hörs
blödande hjärtan skrika

de galna ornitologerna
ropar hejdlösa ramsor
över stränderna nu

- Nu, nu, Se! Skeppet sjunker, snart
syns bara toppen av masten!

försvinner ner i djupet
tar med sig ner den sista

resten av förnuftet