Jag ser Dig

hur Du speglas i den
våta asfalten, och i fönstret
forsar vattnet rinner ner för rutan
ner för dina hala kinder

hör snyftandet som kryper in
under skinnet nu, du är smalare,
tunn, grå och våt; hela kroppen
blöt som en insekt drunknad

skygglapparna flackar

med ögonen bär vi tomma
tunnor över grässlänterna

Jag ser Dig
och jag sörjde dig redan
då jag såg din rygg
som alltid låg i skugga

såg den vändas mot mig

att dina byxor hade blivit
kvar hängande över stolen
som en relik efter ett

sedan länge exkomunierat

Helgon