kalla fingrar som springer över bokryggar
jag längtar bort

nu, då, alltid

blicken som letar efter något att fastna i
jag är för trött på att söka
jag orkar inte längre sakna
jag nöjer mig med vad som helst
vem som helst

när du frågar så ljuger jag
igen

nu, då, alltid

mitt bröst är ett hål
som vill fyllas utav dig
någon kallade det kärlek
i själva verket
är det en sjukdom
jag drabbas utav dig
all over again
en jävligt otäck form av kärlkramp
så

jag sjunger tyst och utan melodi
för att stilla pulsen,
i tomrummet ekar orden - repeat repeat repeat
ingenting för mig framåt


jag viskar, jag vet att du hör,
lyssnar

nu, då, aldrig


ett vi
känns alltid









så långt borta