Jag frossade i din själs behag,
den natten då fullmånen stod högt...
… frossade i köttet av ditt ansikte.

Dina läppar behagade min styvnad den;
natten och jag gav dig det du ville ha.

Du såg mig hård där över dig!

I dig jag frossade med välbehag;
den natten då jag tog dig oralt.

Dina läppar, mitt behag!
Din sötma mitt välbehag!

Styv var jag för dig den natten,
då jag tog dig oralt med styvnaden!

Jag gav dig välbehag den natten!

Välbehag; det enda du är värd,
oralt styvt välbehag!
© Niklas Holmgren