Du en eskulap jag må haft många tvister med och
kanske du har dina gudskomplex det ska jag inte
diskutera; utan du att finna svaren på.

Evident ja, vi kanske inte passar för varandra men
jag fann en eskulap som va mig till smaken och med
evident språk kunde visa mig vägen på rätt sätt;
inte genom förtryck.

Jag har funnit min filantrop och den är
ack inte eskulapen du; utan ymmot.

Du känns uppblåst som en cylinderhatt
och legär som en smygtittare.

Min filantrop är rundhänt som en blommas skönhet;
men ack du kommer inte ens nära den känslan.

Du tycker jag är ditt och datt men jag är bara mig själv,
något du inte kan acceptera helt enkelt.

Min känsla av dig är som gungfly men även vacker
då vi fick kontakt, men ack för en kort sekund.
Du habil men inte mycket mer…

Läser diarium och du profanerar verkligheten men ja dina
uppfattningar, inte mina. Så sanningen må vara kluven i
vacker värld. Jag må vara idiosynkratisk inför dina beteenden men; ja vi är mänskor och fungerar apart.

Jag kanske kvintilerar på annat språk så du inte förstår… men ja vi är apart oss själva och inte lika som bär, även om likheten är mänskan. Megalomani är aldrig bra men du lär dig med tiden verklighetens väg. Jag är inte misogyn men avvisar ditt beteende helt enkelt och jag måste ju få ha mina emotioner.

Observandum: Du är mänska och måste lära att inget förändras på en sextiondels minut. Med mig går det inte leka ett liv utan kräver respekt och du en eskulap och borde inse fakta.

Jag en pugilist i tankespråk!

Vi har burit en tvedräkt en tid men nu dags att gå;
gå vidare i livet och inte hålla på med osmakliga
sinnesrörelser. Men nu dags att gå. Ta i hand och
acceptera dåtiden och gå vidare mot
framtiden men jobba i nuet.
© Niklas Holmgren