Vi är många.

(Trängsel till gräns på klaustrofobi Ett ben mot mitt ansikte Ta mig härifrån Snälla ta mig härifrån)

Vi är 2 månader
och 96 år
på samma gång.

(Jag förstår inte Jag ser inte Jag vet inte Jag är inte)

Våra namn var
våra,
tills de spolades bort.

(Hitta mig snälla Berätta något Säg vad som hände Vad gjorde jag fel?)

Alla tittar på oss.
Men
ingen ser oss.

(Svarta ögon i ihåliga ansikten Ropande röster i skärande toner Åh ta mig härifrån ta mig härifrån)

Vi har slutat betala
ränta på åldern.
Nu äger vi den
vi har.

(Du finns Jag finns inte Jag behöver dig Jag behöver dig Jag behöver dig)

Våra armar sträcker sig
men når bara tomhet.
Inga grepp.
Inget hållbart.
Våra röster
når inga öron.

(Saknad Du Värme Men kom inte Inte hit.)

Svalda av havet.
Kastade till sorg.
Ingen finner oss.

Ingen.