Stilla är regnet som vandrar i vinden.
Högt bär du mitt namn.

Det finns inga spår,
men där har du gått.

Varma lekars eftersmak
är minnet av din doft.

En bris i bröstet är din famn.

I skuggan av trädet
vi en gång ska så

ber jag vinden i regnet
viska hjärtslag,

inte ett utan två.