Jag är en enkel människa,
Men jag har inte så enkla behov..


Jag drömmer varje natt,
Men det är inte vackert..


Jag ler åt saker som normalt gör en glad,
Men det är inte äkta känslor utan ett hoppfullt försök att få det att verka så..

Varför dör allt på en sekund?
Varför kan inte hoppet få leva?
Varför ska jag ens behöva fråga varför?

En gång sa en person till mig: Jag kommer alltid finnas för dig, du kan alltid vända dig till mig om du behöver något, jag ställer upp!


Jag vände bort mitt huvud och titta på en fågel som lekte i gräset.. Jag tänkte: Det är bara ord, de betyder ingenting!

Mycket riktigt när stunden kom som jag behövde den här personen och dess förståelse, så fick man inget mer än skit i ansiktet!

Jag är van att älska men inte att älskas.
Jag vet vilka man inte ska lita på.
Jag kan inte ta det jobbiga och det hårda...

Men jag vet varför jag inte kan det...



Mitt hjärta är inte byggt för att tåla smällar!