Vackraste av tider, har passerat förbi
Vi vandrar på en väg, helt ensam bara vi
Vi är helt tysta, inget ord vi behöver få sagt
För vi vet båda två vad som hände inatt.

Mörkret det faller, oss sakta inpå
Om vi inte hade varandra, vad skulle vi göra då?
Oron är mörkret, mitt hjärta är kär
Skulle du älska mig, om jag blottade min själ?

Jag vaknar ur drömmen, där vi vandrat ihop
Jag vet vad det är när jag faller ut i rop
det är mina känslor som blöder, mitt hjärta är tungt
jag tror ej på ödet i detta fall vore det dumt.

För oss finns det endast bara en natt
en vacker natt, som resulterade i en skatt
Jag undrar rätt ofta om du undrar vem jag är
Skulle du älska mig om jag blottade min själ..

Jag undrar: Skulle du älska mig om jag blottade min själ?