När vi skiljs åt
vänder du dig om
och ser på mig med en tårad blick
som desperat viskar, vädjar, ber
om mitt förlåt
men min rygg hålls rak
mot din sak
att du gjort ditt val

Så det är när jag sitter där, lutad mot gaveln
och som värst hulkar och häver, i min förtvivlade snyftning
jag nu ber dig
ta vägen, dit mitt finger krokigt pekar
mot leden ut, bortom bladen
för har du någonsin älskat mig
så bara gå,

och fortsätt gå