Du kysste världen och gav dig av i natten
jag har alltid avundats din ungdom trots att vi är lika gamla
du reste mot okänd destination, men utan rädsla
(den känslan var sedan länge ockuperad av mig)
utan dig är sommarbären sura och byggnader gråa kulisser
stora ord blir små och vice versa
folk glömmer
ibland undrar man om det ens har hänt från första början
den dagen du gav dig av