totalt vilse
i de mörkaste av sinnen
letade efter något
välbekant röd tråd

allt var så flummigt
suddigt
skrämmande
blandad med en aning av
kaos,
oordning

det enda som märktes tydligt
var mitt hjärtslag
starkt, svagt eller
helt otakt
men envis viskning
alltid
varit mitt lag