Tidigare har ett fåtal inflytelserika haft förmånen att få definiera vår gemensamma berättelse.
I den nya tiden behöver var och en skapa sin egen berättelse, varvid dessa enskilda röster blir en del i helheten.
Det kan verka förvirrande.
Någon tvekar att ta upp pennan.

Den gemensamma berättelsen blir givetvis spretigare, i synnerhet i början. Därmed kan den vara besvärligare att se och förstå.

Det är som kakafonin när orkestern värmer upp sina instrument.

Det individuella ansvaret är nödvändigt för att vi skall kunna komma vidare. Nästa steg är ett språng - uppåt!

Växte upp som en kommentar till "En berättelse i tiden" av AA.
http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1304976