Som ett skri
i mitt inre
saknadens röst
hur jag än söker
dett finns ingen tröst

runt mig ni skrattar
umgås och ler
som om ni inget märker
av allt som ju sker

så mycken ondska
finns överallt
Sverige har blivit
så isande kallt

jag sitter på kammarn
förstår ingenting
fjättrad av rädsla
av nutidens tving

den skruvas åt
tills allt sitter fast
kärleken saknas
allt nu är av plast

förlåt kära vänner
att jag dragit mig ur
jag vill inte sitta
i er rysliga bur