Mitt hus är en katedral av sten
dar vandrare vilar sina tankar
i det svala halvdunklet

talar viskande till varandra på olika språk.
studerar kartor och hänförs av
den märkliga arkitekturen

jag sitter obemärkt bak pelaren
och ser rymden fyllas av duvor

flockar i förvirring förskjutna av tiden

någon annanstans sker underverk

det berör mej icke