Såg frågan någonstans på internet:

-Vad längtar du efter?

Mitt snygga, prydliga svar (uppdiktat av mitt ego):
-Jag lever i nuet, är glad, tacksam och har det bra...

Universum beslöt sig då att påminna mig om ett och annat, I hissen ned stötte jag ihop med en kille, som visade sig vara från Barcelona. Han bor bara ett par kilometer ifrån dig. Min längtan överrumplade, ja nästan övermannade mig omedelbart och totalt.

Visst längtar jag. Så mycket att jag måste glömma det för att kunna fortsätta med det jag behöver göra. Stå ut! Vi ses snart! Vi hittar på något!