Redan medlem?
Logga in
EssäJag stationerar mig själv i detta nu. Många förlägger tiden på meningslösa ting. Natten är meningslös utan himmelen. Utan himmel ingen natt. Tiden lägger så många på meningslösa ting. Super sig redlös och skriker högljutt. Natten kalla vindstötar ekar. Tiden svävar inom dem. Många förlägger sin tid på dåtiden. Fastnar i det som för evigt förblir dött. Tiden rinner hastigt genom deras ven. Åldern spirar i deras sinnen och nejdå jag är inte så pass gammal än. Vem bryr sig om ålder? Vem bryr sig om tid. Vem bryr sig? Mitt osaliga varande i nutid ekar genom tiden och spränger sig genom dess ljudvall. Fastnar inte i tidens labyrinter. Dränker sig inte i alkoholens yra. Ägnar sig inte åt det meningslösa. Tar sig dock ett bloss av en god cigarr och förblir i det ljuva varandet. © Niklas Holmgren
Fri vers
av
Niklas Holmgren
Läst 312 gånger Publicerad 2011-06-22 04:50 
|
Nästa text
Föregående
Niklas Holmgren |
