Passion, Svek, Död
Förlorad, Förledd, inte sedd...
Sorg och glädje bor båda i mitt hjärta
I varsin kammare har de byggt bo
Ekot av sorg studsar in i tomheten
Tro inte att jag inte velat lägga mig ner och försvinna
in i min sorg o bedrövelse fler gånger än vad jag sett
morgon sol i mitt öga
Tro inte att jag inte suttit på knä och kippat efter
varenda liten luftstrimma som funnit i min sfär för
att inte kvävas av smärta
Tro inte att jag inte sprungit mil för att bli av med det onda
Tro aldrig att jag inte vet hur det känns att förlora
det man allra kärast håller av och älskar i livet
Möjligheten att bygga en Mur finns varje dag i min
tegelhög omgiven av New dawn med stora vassa
taggar och snår till evigheters jävla förbannelse
Men.. jag vill ha det fyrverkeri som jag ser framför mig
Jag tar sats varje dag och springer med full kraft och
rusande fart in i denna hög för att återigen komma ur
med inget annat än kärlek till livet och ett brutet ben,
jag haltar ännu och kommer troligtvis alltid göra.
Jaa, jag kastar mig handlöst in i livet o rumlar om o runt
som i en tvättmaskin, blåslagen men utkommen ren o fin.
Jag vill ha slitningen emellan naturen det vilda och
civiliserade, det älskande, ljuva, havets djup, fjällens vidder,
snöns stjärnor, druvans smak, vågorna, ängens melodi
Jag lever under Nin och Ten
Jag vill se något som blir vackrare och vackrare mot
Crescendot och hoppas kunna vara i full blom
Passionerad till det mesta jag tar för mig och i min själ
Med höga stövlar o rid piska och med en obönhörlig
fasthet, rycker jag upp mig själv var dag.
Jag vill bli omfamnad och lycklig som i en Sagobok
Förälskad i allt liv från Kvark till Högsta Berg
Jag ger mig aldrig.. och även det kan vara uttömmande.
Så var inte så hård.. bara för att jag är en obotlig Optimist..
Jag är inte rädd för att dö!
Jag är rädd för att inte kunna Leva!!