Redan medlem?
Logga in
Vol du bourdonlandade livfullheten så färggrann. Där på blomman spatserade skönheten och åt frömjöl och slurpade i sig nektarn av liv. Där på den rosa blomman sprudlade livskraften. Och här en centimeter från det sköna stod objektivet och suktade efter sötman: Log över de vackra vingarna och på dess ben hängde frömjölspåsar. Kvalmig var luften och långsamt gick du vackra humla över blomman och in i mitt unika sinne; Tills du lämnade mig med ett vackert minne. Vem du nu var; Om du ens vet det själv. © Niklas Holmgren
Fri vers
av
Niklas Holmgren
Läst 196 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2011-07-03 22:53 
|
Nästa text
Föregående
Niklas Holmgren |
