Med ett våldtaget hjärta
hon lämnade rummet.
Melankolin tog plats
och spottade ut lyckan
in under bråten
av andra misslyckade förhållanden.

Kvar stod jag
med en förundran i blicken.
Tårar av is
rann ut i en decemberlik
midsommarnatt
(så iskall som orden du sa)

Vi finns inte längre
allting är slut.
Allting är precis så där
som man inte önskar att det vore.