Regnet faller utanför
och gräset piskas vått
när allehanda småkryp
begår brutala hemfridsbrott

När klockan är för mycket
för att vara relevant
och musiken sakta skvalar
då min kudde är vakant

Då synliggörs det tomrum
du lämnar när du går
och det enda jag kan tänka på är när
jag åter får höra
din röst lämna spår
som knackar ner min höga barriär

Fläkten susar monotont
då hjärnan stänger ner
och tröttheten vaknar
mer och mer och mer

Jag fryser lite mer
än vad jag brukar göra
i brist på dina andetag
som pulserar i mitt öra

Då gnager det i varje blodkärl
och ekar lite lätt
när det enda jag kan tänka på är hur
du ställer allt på ända
när du vänder mig rätt
och smashar mina blickar i retur