Jag glömmer aldrig det ögonblicket
Då mitt hundhjärta för första gången kände
Lukten av undergång
På den gastunga vinden
Två långa sekunder som eldade upp
Hela världen
Och sänkte den i havet

Världen är smältande plast och sotig rök
Varje kellogsflinga är unik och
Jag har olja i blodet
Stenkol i munnen
Kanske glider jag upp bredvid dig i konsumkön
Och ger dig ett leende så svart
Att du aldrig glömmer det

Kanske är jag en drömmare
Kanske vaknar vi upp imorgon
Under en äppelröd himmel
Till lukten av änglasvett
I en värld som är ny, förkolnad och blöt