Tiden går så fort ibland
Men jag kommer aldrig glömma
Aldrig glömma dig
Det du betytt för mig

Nästan hela mitt liv var du sjuk
Först inte så allvarligt
Bara något anfall då och då
Men det växte och du blev värre

De opererade
De sabbade skiten
Du blev...
Jag vet inte

Du var fortfarande du

Det blev bättre
och bättre
Du blev mer och mer \"klar\"
Tills det vände

Det växte igen
De opererade igen
Du var dig själv ganska snabbt
Minns förra julen

Plötsligt en dag ringde telefonen
Du hade fått en hjärnblödning
och åkt in på sjukhuset
Du kom aldrig därifrån

Jag såg dig ligga där
Pappa och Farmor var oxå där så
Du såg så...
Hjäplös ut

Men kanske var det vi som var det
Du fick den bästa hjälp du kunde få
Trots allt

En sen kväll ringde pappa
\"Lars dog nu i eftermiddag\"
Total tomhet
Shock, Gråt

Du fanns inte längre

Men som pappa sa på din begravning:
Han har inte levat förgäves
Du lever för alltid i våra hjärtan.

Älskar dig Farbror



Lars Lennart Kristenson
12 Maj 1952 - 28 Oktober 2005

Vila i frid