Vaknade tidigt i dag med en underlig känsla i maggropen.

Ville bli en ny, nej en annan människa. Duger att försöka tänkte jag och

sparkade av mig täcket. Krängde på träningsoverallen som stramade

oroväckande.

Ut i flåset. Aj som fan, glömde vattenflaskan, Märks man inte är van.

Skorna klämde, svetten lackade och det var fy för den lede. Mötte likasinnade.

Sportiga och fräscha dansade de fram. Hur orkar de tänkte jag och

hasade vidare. Ingen vasaloppskandidat här inte. Började bli riktigt marigt.

Saktade ner farten en aning. Gicksprang. Såg säkert proffsigt ut.

En kilometer från hemmet, sängen och morgonkaffet. Taxi tre kilometer bort.

Mobilen? AAAnej! Upp med hakan. Blåsor på hälarna som när man var sjutton

och nykär. Måste!!! Möter bästa väninnan. Men hej! vad kul att se Dej i

spåret!! Orkar knappast hulka upp "Samma här. Kanon med morgonluft"

Äntligen skymtar hemmets lugna vrå. Dråsar in i duschen. Väcker den lagvigde

pigg som en nyponros med plåster lite här och var och önskar "Morning

morning Darling".



Men vänder mig bort när han tittar på mitt rödbrusiga face