ögonen vid fönstret
när sömnen släppte kontrollen

blixtrade bilderna höst

över vägarna, vindlar fjärran

vägarna hade passerat förbi
syntes en stilla, utklippt ruta

vit våt vissnande veklighet

snapp, klick, ögonblicket förbi

betraktaren och bilden
fanns kvar i mina ögon

så började tåget gå